Ända upp till 75 procent av oss har en medfödd ärftlig känslighet för raffinerat socker, dvs vid intag av sockerhaltig föda svänger blodsockret kraftigt. En fjärdedel av dessa är extremt känsliga.
För oss sockerkänsliga kan socker i alla former, raffinerat vitt mjöl och pasta vara lika beroendeframkallande som kokain eller heroin. Börjar man äta kan man inte sluta, kroppens krav är obevekliga.
Socker påverkar signalsubstanserna
Socker och andra snabba kolhydrater, liksom även alkohol, påverkar kroppens egna signalsubstanser, som gör att vi mår bra och känner oss tillfreds. Är man genetiskt lagd åt det hållet blir lyckoeffekten av sockret extra kraftig, men klingar av snabbare. Då vill man ha mer, och får man inte det drabbas man av abstinens i form av humörsvängningar och rastlöshet. När man då äter mer kolhydrater känner man sig tillfälligt bättre, men blodsockerhalten åker jojo.
Humörsvängningar
Sockerkänsliga kan vara både under-, normal- och överviktiga. De kan vara matmissbrukare men behöver inte vara det. Att vara sockerkänslig innebär att ha ett obönhörligt sug efter fel slags mat, som i sin tur leder till kraftiga humörsvängningar och låga energinivåer. Den sockerkänsliga blir något av en "Dr Jekyll och Mr Hyde". Ena stunden kan hon ha depressioner och/eller aggressioner, vara våldsam, oförutsägbar, glömsk och impulsiv. Hon kan ha kort stubin, vara virrig och ofokuserad och prata mycket och fort. Men hon kan också vända på en sekund och visa sig kreativ, klarsynt, charmig, energisk, lekfull och kärleksfull. En sådan person är det jobbigt både att vara och att leva med.
Snabba kolhydrater – hög insulinnivå
Det här med mjöl och pasta kan kräva sin förklaring. De består av snabba kolhydrater, som i magen omvandlas till kroppens eget bränsle glukos - precis som sockret. Två och en halv deciliter pasta ger samma effekt som tio rågade teskedar rent socker.
När kroppen försöker kompensera sig för sockertillförseln producerar den mer insulin. Detta tvingar fram en hög insulinnivå, som i sin tur leder till att insulinmottagarna på kroppens celler gör sig mindre känsliga för insulin, vilket resulterar i lägre fettförbränning. Även om maten innehåller mindre fett än normalt, blir det oftare kvar i bilringarna runt midjan.
Vid stora svängningar i hjärnans näringstillförsel – hjärnan kan inte lagra sitt bränsle, glukos – stiger också halten av stresshormonet cortisol. Detta skapar ännu mer obalans.
Blodsocker- och hormonsvängningar…
Kombinationen av svängande blodsocker, låg halt av betaendorfin – som bland annat styr självkänslan – och låg halt av "må-bra-hormonet" serotonin får oss att må både fysiskt och psykiskt dåligt.
Att i det läget orka med att hålla diet eller motionera är ofta omöjligt. Hurtfriska kommentarer om att ta sig i kragen och börja motionera är grymt mot en sockerberoende. De visar bara att den som säger det inte begriper hur det här fungerar – vilket i och för sig är förståeligt eftersom hans/hennes egen kropp inte alls reagerar på samma sätt
… kräver en kombination av återgärder
För att komma ur den här härvan av blodsocker- och hormonsvängningar krävs en kombination av åtgärder. Kunskap om hur min egen kropp fungerar är en viktig del. God mat utan raffinerade kolhydrater är en annan, träning för tanke, känsla och kropp är en tredje del.
Vi ser det också i högsta grad som ett andligt bristtillstånd, där uppgivenhet är det allvarligaste symptomet. Här gäller det att tillföra andlig energi i många olika former.
Många behandlingsmodeller ser bara en eller två delar av det här problemet. Vi har en holistisk syn och hävdar att sjukdomen måste angripas ur alla synvinklar samtidigt.
Hjärnans belöningssystem
Det fysiska beroendet skapas i hjärnans belöningssystem och fungerar på exakt samma sätt vare sig drogen utgörs av socker, nikotin, alkohol, tabletter, eller till och med olika handlingar som shopping, risktagande, spel, arbete mm.
För att förstå vad det egentligen är som händer behöver vi ta en titt på hur hjärnans olika celler talar med varandra. Jämförelsen med ett telefonsamtal kan hjälpa till att förklara det.
Drogerna ger vår hjärna falska order
När vi talar i telefon förvandlas vårt tal till elektriska signaler, som färdas genom tråden - och sedan förvandlas till tal igen i mottagarens telefon. När hjärnans celler talar med varandra, handlar det om elektriska signaler, som förvandlas till kemiska signaler, för att sedan bli elektriska signaler igen i nästa cells nervända. Detta sker i det som kallas axonen,dvs den punkt där två cellers yttersta nervändar möts. Och det är just här drogerna ger sig in och trasslar till signalerna för oss, genom att störa vår kommunikation och ge vår hjärna falska order.
Dopamin - glädjemolekylen
'Drogerna påverkar många olika signalsubstanser. Några av de vanligaste är serotonin, betaendorfin och adrenalin. Men det ämne som gör oss beroende - åtminstone tyder de senaste årens forskningsupptäckter på det - är dopamin.
Dopamin är hjärnans glädjemolekyl, det ämne som gör att vi mår bra och livet leker. Om vi äter när vi är hungriga, söker upp värme när vi är frusna, går på toa när vi är nödiga eller uppfyller något annat av vår kropps elementära behov, då belönar vi oss själva med en dos dopamin. Det känns skönt.
När vi löst en svår uppgift på jobbet, köpt något vi behöver till ett bra pris eller lagat något trasigt därhemma känner vi tillfredsställelse. Åter är det hjärnan som sprider ut lite dopamin.
När vi lever i goda relationer med människor runt omkring oss, när kärleken blommar upp, när vi tar hand om våra barn eller när vi upplever ett andligt möte - då är dopaminet också inblandat. Det ger oss glädje och tillfredsställelse.
Genväg till njutningen
Exakt samma känsla kan droger framkalla på kemisk väg. De går direkt in i axonen och höjer dopaminhalten. Hjärnan luras att ge kroppen en belöning som den inte gjort sig förtjänt av.
En del droger stimulerar nervändarna att sända ut extra mycket dopamin. Andra imiterar dopaminet och lurar den mottagande nervändan att tro att den fått en signal, fast ingen sänts ut. Åter andra stör återtransporten av signalsubstansen, så att signaleffekten inte klingar ut som den ska. Effekten blir i vilket fall som helst densamma: en övertydlig signal. Det är som att skrika ett meddelande i örat på någon.
Effekter som gör oss beroende
Detta får tre effekter som samverkar till att göra oss beroende:
- Minnet av den sköna upplevelsen får oss att ta drogen igen för att få samma belöning.
- Vi kommer efterhand att glömma bort de "naturliga" sätten att få belöning, eftersom det är jobbigare och tar längre tid. Det är som att trampa upp en genväg i en skog: ju oftare man går den nya stigen, desto lättare blir den att hitta. Samtidigt växer gamla stigar igen när de inte används längre, och till slut ser man dem inte alls.
Hjärnan anpassar sig till överstimulansen genom att "skruva ner mottagningen", så att det ständigt krävs högre doser för att uppnå samma effekt. Fysiskt sker det genom att det bildas nya dopaminreceptorer för att svara upp mot överdosen. Sedan finns de receptorerna kvar, och när dopamin inte tillförs på nytt i lika hög grad som tidigare, tolkar de det som en brist på dopamin, och detta ger en massa obehagliga symptom.
.
Dopaminbrist ger abstinens
I svåra fall av abstinens påminner symptomen om de hos en patient med Parkinsons sjukdom, som uppkommer när kroppen har för lite dopamin.
Parkinsons sjukdom innebär att kroppens förmåga att producera dopamin är för liten, medan drogberoende innebär att kroppens efterfrågan på dopamin blivit högre än normalt. Symptomen, till exempel svårighet att kontrollera sina lemmars rörelse, blir därför likartade.
Sett mot den här bakgrunden är det inte så konstigt att "sockerråttorna" också löper ökad risk att bli alkoholister och narkomaner. Redan från barnsben har deras hjärna reagerat annorlunda på socker, vilket orsakat en "ombyggnad" av hjärnans belöningsbanor. Genvägen är väl upptrampad. Sötsakerna är det första steget på vägen mot tyngre droger – och de är därmed också ofta den sista och svåraste drogen att göra sig av med.
Ett gift för kroppen
Om effekterna på hjärnan är lika för alla slags missbruk, så kan effekterna på kroppen ta sig de mest olika uttryck för olika slags missbruk. Men att sockret är skadligt på många olika sätt råder det ingen tvekan om
Dr Nancy Appleton i Kalifornien, USA, m fl, har genom studier av patientjournaler och forskningsresultat i medicinska tidskrifter summerat en del av sockrets skadeverkningar på kroppen. Listan visar en rad skadeverkningar på kroppen som Dr Nancy Appleton funnit att man i högre eller mindre grad kan koppla till sockrets negativa effekter:
Socker kan försvaga immunförsvaret
Socker kan irritera mineralbalansen i kroppen
Socker kan orsaka hyperaktivitet, oro, sjuklighet och koncentrationssvårigheter hos vissa barn
Socker kan orsaka dåsighet och nedsatt aktivitet hos vissa barn
Socker kan påverka barnens betyg i negativ riktning
Socker kan bidra till en höjning av triglyceriderna
Socker bidrar till sämre motstånd mot infektioner av bakterier
Socker kan orsaka njurskador
Socker kan orsaka krombrist
Socker kan orsaka kopparbrist
Socker hindrar kroppen från att ta upp kalcium och magnesium
Socker kan leda till cancer i brösten, underlivet, prostatan och ändtarmen
Socker kan orsaka cancer i tjocktarmen, särskilt hos kvinnor
Socker kan vara en riskfaktor för cancer i gallblåsan
Socker kan ge felaktigt fasteblodsocker
Socker kan försämra synen
Socker ger förhöjd insulinnivå, vilket kan leda till förträngningar i artärer.
Socker kan orsaka hypoglycemi (för lågt blodsocker)
Socker kan orsaka sur mage
Socker kan öka adrenalinnivån hos barn
Sämre förmåga att uppta socker är vanlig hos folk med tarmsjukdomar
Socker kan påskynda åldrandet och orsaka rynkor och grått hår
Socker ger försämrad tandstatus
Socker orsakar övervikt och fetma
Högt sockerintag ökar risken för Crohn´s sjukdom och sår i tarmväggen
Socker kan orsaka inflammerad mag-tarmkanal
Socker kan orsaka ledbesvär
Socker kan orsaka astma
Socker kan orsaka candidiasis (överväxt av Candida Albicans i mag-tarmkanalen)
Socker kan leda till gallsten
Socker kan leda till njursten
Socker kan orsaka kärlkramp
Socker kan orsaka blindtarmsinflammation
Socker kan förvärra symptomen på multipel skleros (MS)
Socker kan indirekt orsaka hemorrojder
Socker kan orsaka åderbråck
Känsligheten för socker förstärks hos kvinnor som äter p-piller
Socker kan leda till tandlossning
Socker kan bidra till benskörhet
Socker bidrar till sur saliv
Socker kan leda till nedsatt insulinkänslighet
Socker kan hämma tillväxthormon
Socker höjer kolesterolhalten
Socker kan höja det systoliska blodtrycket
Socker kan ändra proteinstrukturen så att proteinupptagningen hämmas
Socker orsakar födoämnesallergier
Socker bidrar till uppkomsten av diabetes
Socker kan leda till blodförgiftning vid graviditet
Socker kan bidra till eksem hos barn
Socker kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar
Socker kan förändra DNA-strukturen
Socker kan orsaka grå starr
Socker kan orsaka lungemfysem
Socker kan orsaka åderförkalkning
Socker kan orsaka bildande av fria radikaler i blodbanan
Socker sänker enzymernas förmåga att fungera
Socker försämrar vävnadernas elasticitet
Socker kan få leverceller att delas, vilket ökar leverns storlek
Socker kan öka fettmängden i levern
Socker förstorar njuren och kan orsaka sjukliga förändringar i den
Socker kan överbelasta och skada bukspottkörteln
Socker leder till vätskeansamlingar i kroppen
Socker kan orsaka förstoppning
Socker kan orsaka närsynthet
Socker kan skada kapillärväggarna
Socker kan göra att akillessenan blir skör
Socker kan orsaka huvudvärk, inklusive migrän
Socker kan orsaka försvagade delta-, alfa- och thetavågor i hjärnan, vilket kan försämra förmågan att tänka klart
Socker kan orsaka depression
Socker kan öka insulinutsöndringen hos människor som äter sockerrik mat jämfört med dem som har en kost med mindre socker.
Socker ökar jäsningsprocessen i grovtarmens bakterieflora
Socker kan orsaka hormonobalans
Socker ökar blodplättarnas koaguleringsförmåga, vilket leder till blodproppar
Slutsatsen är given: om socker vore en ny substans som lanserades idag som tillsats i livsmedel, skulle den omedelbart totalförbjudas!
© Bitten Jonsson 2001
Text: Bitten Jonsson
